Ungdomar 

Ungdom
Begrepper ungdom och tonåring är den perioden som man utvecklas från att vara barn ill att bli vuxen. Det uppstod i början av 1900-talet i samband med konfirmationen i 14-årsåldern då man ansågs vuxen.

Identitet
Att hitta sin identitet är en del av att bli vuxen. Identitet är den person du är och det är flera faktorer som skapar din egna unika identitet:
-Utseendet
-Utbildning du skaffar dig
-Ursprung
-Umgänge
-klädstil
-Musiksmak
-intressen
Och mycket annat.
Under din uppväxt prövar du dig fram, testar olika identiteter och förändras som person, för att hitta vem du är. Alla dina egenskaper skapar din identitet.

Norm
Du formar din identitet utifrån den rådande normen i samhället. Begreppet norm handlar om vad som är det ''normala'' Det är oskrivna regler om hur man ska vara för att passa in i en grupp. Olika grupper har olika mycket makt och status. En vanlig norm i sverige är att man ska vara heterosexuell. Sådana normer kan leda till diskriminering av andra grupper som inte följer normen, till exempel hbtq-personer. Dvs. personer med annan sexuell läggning eller könsidentitet.

Livstilar
Den livsstil du väljer påverkar ditt välbefinnand. Livsstilen ingår i din identitet och påverkas av många saker:
-Miljön du växer upp i
-Föräldrarnas bakgrund
-utbildning
-Åsikter
-Ekonomiska status
-var du bor
-vilka du umgås med
-kön och sexuella läggning

Men din livsstil kan påverkas av grupptrycket då kanske du gör något annat än det du egentligen vill.

Levnadsvanor
Levnadsvanorna i unga år lägger grunden för hälsan som vuxen.
God levnadsvanor:
-äter bra
-sover bra
-tränar
-avstår från droger

Det finns dock dåliga levnadsvanor som kan påverka vuxen livet som ex:
-Droger
-Under/övervikt
-Oro/ångest över ex. skolan
-alkohol
-tobakkonsumation
-mm.

Det är viktigt som ungdom att trivas i skolan, sköta och ta ansvar för det man gör för att utgöra grunden för en bra framtid.

 

Sveriges befolkning och välfärd

Sveriges befolkning

• Sverige har världens äldsta befolkningsstatistik. År 1749 började tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik över befolkningsförändringar.
•  Ett lands befolkningsökning beror på både nativiteten (födelsetalet) och mortaliteten (dödstalen) samt invandringen i ett land
• Sverige under 1700-talet hade dålig befolkningsökning trots hög nativitet. Det beror på att (mortaliteten) fattigdomen, sjukdomar som smittkoppor och mässling och dåliga skördar tog livet att människor främst under småbarnsåren.
• Under 1800-talet inträffade ett flertal förändringar som förändrade det: 
  

-Stora förändringar inom jorbruket ledde till större skördar vilket gjorde att kvalitet på maten förbättrades 
-Bättre sjukvård
-Vaccin
-Inga krig

Allt detta ledde till att dödstalen sjönk och att befolkingen därmed ökade.
Samtidigt som dödstalen sjönk fortsatte födelsetalen att vara höga därför ökade befolkningen under denna tid kraftigt.

Folk överlevde tack vare alla dessa uppfinningar/förändringar vilket gav ökad medellivslängd under denna tid.

Fruktsamhetstalet- Dvs. hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt sjönk till ungefär 2 under 1900-talet. Detta berodde på att:
-Människor som urbaniserade för att jobba på fabriker fick det svårare att ha många barn
-Barnen behödes inte som arbetskraft på samma sätt som förr
-Allt fler barn överlevde sen förr, föräldrarna behövde inte skaffa många.

Detta innebär en naturlig folkminskning,  men har motverkats av den omfattande invandringen i sverige, utan denna hade sveriges befolkning minskat. 

Vi blir allt äldre
Ett av sveriges stora befolkningsproblem ar att andelen äldre människor blir större.
Det beror på att det föddes ovanligt många barn under 1940-talet och har utgjort en stor del av vår arbetskraft. Ju fler som går i pansion får större kostnads betydelser för vård/omsorg då dessa kommer öka i takt. Utan invandrigen hade det inte funnits tillräckigt med ungdomar som ersätter pansionärerna.

Var bor vi?
Sverige har en befolkningstäthet på 22 invånare/km2.
Befolkningen är dock ojämtfördelad vilket gör att vissa områden som norrland är mycket glest befolkade (få personern/km2) Medan andra storstäder som stockholm är mer tätbefolkade.
Detta beror på urbaniseringen där pullfaktorerna kan vara jobb, utbildning eller andra faktorer till en bättre välfärd som drar till sig människor. Urbaniseringen var mest märkbar under industrialiserningen.

Migration-in- och utvandring
Sedan 1931 har Sverige haft större immigration, invandring än emmigration, utvandring. Utan invandringen hade Sverige minskat. Tack vare immigrationen som sverige blivit och fortfarande är så mångkulturellt. 

Invandringens orsaker
Det finns flera olika orsaker till invandringen:
-Arbetskraftinvandring: Människor som flyttar till ett land för att arbeta. Liten andel av invandringen idag.
-Asylsökande: Asylsökande person anser sig inte kunna bo kvar i sitt ursprungsland och som därför flyr och söker skydd i Sverige. Flykten kan bero på:
-Krig
-Svält (fattigdom)
-Förförljelser pågrund av ras, religion eller politiska åsikter. 
Detta är den större andelen av orsaker till invandringen. Sedan 2000-talet har många krigsflktingar kommit hit från andra krigshärjade länder som Irak, Somalia, Afghanistan och Syrien.

Flyktingar som kommer till Sverige börjar med att söka asyl. Det innebär att man ansöker om  uppehållstillstånd, dvs. att få stanna i landet. Uppfyller man kraven/regler för asyl i sverige får man stanna.

Utvandringens orsaker
Orsakerna till Utvandringen är ofta arbetsrelaterade:
-Många vill studera eller arbeta i andra länder
-Många svenska företag flyttar till andra länder och behöver svensktalande personal
-Många svenska ungdomar flyttar till de nordiska länderna där arbetstillfällena är fler och lönenivåerna högre.
-En del av utvandringen består av människor som bott i sverige ett tag för att sedan återvända till sitt hemland.

Det svenska skattesystemet
I Sverige betalar man som privatperson skatt till kommunen, landstinget och staten. En del av våra inkomster används för att betala för den offtentliga sektorns verksamheter. Ex:
-skola
-vård och omsorg
-polis
-domstol
-infrastruktur
Allt som staten ansvarar för kan man säga.

De som tjänar mer betalar högre skatt än de som har lägre inkomst.

Man betalar skatt i de flesta länderna, den enda skillnaden är hur mycket man betalar i skatt. I länder där skatterna är lägre får individen stå för större delar av kostnaderna själva.

Problem med en åldrande befolkning
Med en större andel äldre och mindre andel unga människor som jobbar i samhället uppstår problem. Skatteintäkterna kommer inte att vara tillräckliga för att kunna bekosta den äldreomsorg och sjukhus som kommer att krävas. Välfärden, som bygger på att många människor arbetar och betalar skatt är viktig i det samhället vi lever i, därför är vi beroende av invandringen.

Avfolkningsbygder
Beroendet av invandrigen är större i små kommuner pga. den stora utflyttningen från mindre städer.
I en avfolkningsbygd, ett område som många flyttar ifrån, blir också servicen sämre.
-Livsmedelsaffärer tvingas stänga eftersom det inte längre lönar sig att driva dem
-Brist på jobb och service tvingar ännu fler att flytta
Det är främst unga som flyttar ut i strävan efter jobb och studier och lämnar de äldre efter sig.

Detta leder till minskade inkomster för kommunen samtidigt som kostnaderna för att ta hand om de äldre ökar. 

Segregering
Segregering uppkommer i framför allt större städer. Segregering innebär att stadsdelar delas upp mellan rika och fattiga grupper. Dvs. att rika grupper bot i vissa stadsdelar och fattigare grupper i andra.
Orsaken till segregering är att det är dyrare att skaffa sig en bostad i de mer populära stadsdelarna vilket de fattigare grupperna inte har råd med. Det kan leda till att vissa områden får högre status än andra. I de mindre populära områdena är andelen arbetslösa högre och folk flyttar oftast därifrån när deras ekonomi förbättrats. 

Ett problem med segregering är att det gör det svårare för invandrargrupper att intergreras i samhället, dvs bli en del av det svenska samhället. 

Välfärdsstrukturer och levnadsstandard
I sverige har vi ett välfärdssystem som bekostas av de skattepengar som kommer in till stat, kommun och landsting. Syftet med detta är att omfördela pengar mellan individer i olika åldrar samt att bekosta den offtenliga sektorn. Omfördelningen av pengarna ser ut så:

-Barnbidrag: Föräldrar med barn har rätt till barnbidraget, detta betalas ut av staten varje månad fram tills det fyllet 16år.

-Föräldrapenning: När barnet är litet behöver en förälder avstå från jobbet. Föräldrapenning är en ersättning för delar av den förlorade arbetsinkomsten och utbetalas av försäkringskassan.

-Tillfällig förädrapenning: Om barnet blir sjukt får en av föräldrarna stanna hemma med en ersättning för delar av den förlorade arbetsinkomsten s.k tillfällig föräldrapenning. Kan enbart fås fram tills barnet fyller 12år.

-Studiebidrag: Bidraget är en förlängning av barnbidraget för ungdomar över 16år som väljer att studera vidare på gymnasienivå. Betalas ut tills man fyller 20år.

-Studielån: Lån man tar efter gymansiet, under högskola/universitet för att bekosta ett eget boende, mat, kläder mm. 

-Sjukpenning: Blir man sjuk under det arbetsföra perioden i en liv har man rätt till sjukpenning. Denna ersätter delar av den inkomst man förlorat under den tid man är sjuk

-Ekonomiskt bistånd: Om man inte arbetar och inte har rätt till arbetslöshetskassa kan man få ett ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska bistånd eller social bidrag som det brukar kallas får man från sin kommun via socialtjänsten.

-Pension: Efter avslutat arbetsliv går man i pension, vanligen när man fyller 65år. 
Pensionsystemet består av tre delar:

• Allmänna pensionen: 18.5% av de inkomster man har under perioden i livet man arbetar. Sköts av pensionmyndigheten.
•  Tjänstepension och privata pensionen: Bekostas inte av staten. Arbetsgivaren avsätter en suma varje månad baserat på din lön. Ju högre lön desto högre summa man får.